Inför omgång 15 i Division 6 Kinna låg Fritsla på ensam ledning i tabellen med två poäng före oss och Öxabäck på 27 inspelade poäng. Under onsdagen var det dags att möta just Öxabäck IF på deras hemmaplan, Hagavallen. Denna halvt liknande amfiteater som vittnar om en framgångsrik svunnen tid. På Hagavallen har många SM'guld firats under 70- och 80-talet. Föreningens damlag ledde, som många vet, utvecklingen av damfotbollen i Sverige. Man har vunnit hela sex SM'guld (och ett inofficiellt). På Hagavallen vann man SM'finalen 1978 mot Hammarby inför 2800 åskådare. Med ett samhälle på mellan 200-300 invånare, alltså tio gånger så få invånare, är det helt extraordinärt och väldigt svårt att ta in. På Hagavallen var man oerhört svårslagna och vann alla matcher där mellan Augusti 1985 till Maj 1989. 
Nu var det inte det nedlagda damlaget vi skulle möta denna onsdagskväll... Inför matchen hade Rävlanda herrar inte tagit poäng på Hagavallen sedan 2012, hela sju år sedan. Då vann Rävlanda med 3-2 och med i målprotokollet fanns spelare som Thim och Sean. 

Förutsättningarna innan var inte helt optimala. Under förberedande träningen dagen innan beslutade vi i ledarstaben att spela vidare med vår trebackslinje då vi saknade samtliga av våra ytterbackar. Under morgonen var Tobbe tvungen att kasta in handduken p g a sjukdom och vi var tvugna att tänka om kring formationen. Back to basic. Rickard och Sebban fick vikariera som ytterbackar. Under förmiddagen tappade vi Niklas så bänken denna afton bestod av Oliver, David med en högst osäker baksida och Linus som precis blivit ok från en längre förkylning. 

Innan matchen pratade vi om att alla behövde steppa upp ett steg. Att alla var tvugna att dra sitt strå till stacken. Att förutsättningarna inte var de optimala och att vi skulle omvandla det till positiv energi. Vi 14 spelare och ledarstaben skulle tillsammans lösa det. Framåt tillsammans. Ett lag, en enhet. Oavsett förutsättningar är det alltid våra poäng vi spelar om - det har vi präntat in i våra huvuden nu. Vi lovade varandra att vi, oavsett vad, skulle åka ifrån Öxabäck med alla tre poäng. Något annat skulle inte accepteras.

Vi startar lite krampaktigt. Öxabäck ligger med ett klassiskt 4-4-2 och sätter hög press på oss. Försöker stänga. Planen är tät och tung. Bollen fastnar och bolltempot blir lågt. Ingen fördel för oss. Vi lyckas i inledningen inte kunna bemästra underlaget helt. Men vi har koll bakåt. Vi ligger bra i defensiven och släpper inte till något farligt. Efter hand tar vi över mer och mer. Efter kvarten har vi tagit tag i taktpinnen helt och hållet. Chanserna börjar avlösa varandra. Målvakten storspelar och gör några riktigt vassa parrader. Öxabäck spelar någon form av mixat konstigt försvarsspel i backlinjen helt utan plan. Man tittar bara gubbe, men står kvar i zonerna. Det kan vi utnyttja tämligen enkelt. 

I 33'e minuten spelas Adde loss till vänster. Han rycker förbi sin försvare och sätter bollen snett inåt bakåt. David sätter klubban i backen och stöter behärskat in 0-1 vid bortre stolproten. Fem minuter senare vinner Sebban bollen högt på offensiv planhalva. Kanske skulle varit frispark, men domaren friar. Bollen landar tillslut hos August som klipper till en bra bit utanför boxen. Bollen borrar sig rakt upp i första krysset. Vilket klassmål!

Vi går in i halvtidsvila med en betryggande tvåmålsledning.

I andra förvandlas plötsligt Öxabäck till ett helt nytt lag. Man intar mod, ställer sig bredare mellan mb och rullar riktigt bra i backlinje/mittfält. Byter kant och har kontroll. Så har inget lag hittills varit i närheten av att göra mot oss på fyra år nu. Men de skapar inte så många farligheter och momentet håller inte i sig så länge. Vi sårar dem bakom sin backlinje gång på gång och det är återigen ett under att vi inte helt dödat matchen efter 65 minuter spelat. Vi bränner läge på läge. 

Avgörandet låter sig vänta till 78'e minuten när Hampus friställer David som skjuter in 0-3. Fem minuter senare gör David sitt tredje för dagen då han rundat målvakten efter att vi vunnit bollen högt och Rickard trätt in bollen mellan backlinjen. 0-4 blir tillslut slutresultatet.  

Vi visar karraktär och gör verkligen det vi pratat om innan matchen. Vi är positiva på planen, höjer varandra och spelar som ett lag. Vi lyckas omvandla förutsättningarna till en riktigt bra tändvätska. Synnergieffekten lyser med sin närvaro och i vitblårandiga ögon blir ett plus ett denna afton inte två, utan tre! 

Samtliga spelare gör en riktigt bra insats. Alla förtjänar såklart en stjärna. Sebbe, Oliver och Rickard delar på ytterbacksplatserna och gör det med bravur. Pontus och Philip är överlägsna. Kalle plockar allt. Björner är helt klart bäst på planen igen. August och Hampus är riktigt starka i både offensiven och defensiven. Adde och David hotar hela tiden. David och Linus håller modet uppe och sprider positiv energi från bänken - ack så viktigt!

Nu är det bara att ladda om. Imorgon möter vi Björketorp i u-lagsserien för att ta emot dem nästa lördag hemma i a-lagsserien. Fullt fokus på den uppgiften redan fr o m idag. 

284 är siffran för dagen. 284 är namnet på linjen där båtar som Vipan, Rivö och Skarven går sex gånger om dagen mellan Saltholmen och Stora Förö (via Knarrholmen) i Göteborgs skärgård. Avsnitt 284 i Podden Tutto Balutto (som man bör lyssna på om man gillar fotboll) är det bästa i serien då herrlandslagets förbundskapten Janne Andersson gästar.

284 är, framför allt, också den eminenta publiksiffra som tagit sig till Bråtaredsvallen denna soliga fredagskväll och Derby'festen mellan Rävlanda och Bollebygd/Olsfors. Vilken inramning. Fantastiskt. En ynnest att få spela inför en så stor och bra publik. Röster hördes runt om planen som talade om den goda stämning som fanns på vallen mellan lagens supportrar. 

Efter en usel start hade Bollebygd rest sig och avslutat vårsäsongen fint. Fem poäng skilde lagen åt i tabellen inför drabbningen och vid vitblårandigt nederlag skulle det således bara skilja lagen två poäng åt. Men det var ingen i Rävlanda som gick runt och bar på de tankarna. Det enda som fokuserades på var de tre poängen som tillhörde oss och hur vi skulle ta oss an uppgiften. 
Vårt nya spelsystem för året har funkat riktigt bra. Det har visat sig vara dynamiskt och lätt att forma om. Men inför denna match ändrade vi om hela systemet. Fredrik skadad och bortrest, Ingo inte än hemkommen från de Norrländska skogarna, Petter på jobb samt Henning och Quvang indisponibla. De fem som hauserat som ytterbackar under året borta, vad gör vi då? Inte de bästa förutsättningarna, men en möjlighet att ändra om formationen så det skulle ge oss extra fördel mot motståndaren. På vårmatchen och andra matcher vi sett Bollebygd spela har deras formation liknat en 4-4-1-1 (4-2-3-1). Vi kontrade denna kväll genom att spela tre mittbackar, två box-box'wingbacks, tre centrala mittfältare, en släpande anfallare och en central forward. Tydliga överflyttningar skulle alltid göra oss totalt övertaliga centralt över hela banan. Så väl det föll ut..

Med facit i hand är nog alla, som besökte Bråtaredsvallen denna afton, övertygade om att Rävlanda skulle vinna matchen - oavsett vilket spelsystem som skulle användas.

Vi tar tag i tanktpinnen direkt från start. Vi kommer loss och kan dra fördel av att vi är fler spelare centralt. Vi trycker ner Bollebygd och skapar chanser. Alltid genom att spela loss våra mittfältare rättvända och ut på kanten eller i djupled. Ganska snart stod det klart att vi kunde ha julafton bakom Bollebygds backlinje. 
Ledningsmålet låter sig dock vänta till halvtimman spelad. Efter en lång hörna från August som Philip drar på volley rakt på täckande försvarare. Oliver vinner nickduellen och David, felvänd mot mål, klackar in 1-0. Hörnmål - äntligen!

Sista tio minuter spelar vi lite krampaktigt och går in till halvtidsvilan med en trygg 1-0'ledning. Dock är en ettmålsledning alltid skör - oavsett matchbild. Det var viktigt att trumma på i andra halvlek och sätta punkt på matchen. 
I andra halvlek börjar vi lite som vi avslutade första. Bollebygd försöker ställa sig högre och sätta press. De får upp laget och får lite press - men aldrig något farligt. Vi lyckas sen spela loss gång på gång och kan ta över totalt igen. Nio minuter in i halvleken avslutas ett anfall startat från Kalle med inlägg och 170'något'över'havet'Adde trycker dit 2-0 med pannan. Första nickmålet i karriären. Vackert mål.

I 70'e minuten jagar Oliver ikapp en lite för lång boll i djupled mot hörnflaggan, går vinnande ur duellen då ingen i Bollebygd förstår Levinssons genialitet när han klackar bak bollen och Oliver trycker in bollen till Rickard efter backen som sätter klubban i backen och gör 3-0 i öppet mål. Rättvist och logiskt.
Sen kontrollerar vi matchen och även om Bollebygd reducerar från långskott till 3-1 i 84'e blir det aldrig oroligt.

En väl genomförd match. Spelsystemet funkade perfekt, men denna kväll hade nog inte spelsystemet spelat någon roll. Vi hade, oavsett vad, stått som segrare denna kväll, det var bestämt hela veckan.

Att ta ut tre-fyra stjärnor är oerhört svårt denna gång. Men Björner är bäst på plan, helt klart. Kalle i målet kan inte gå utan en stjärna. Sen vill man ge hela mittfältet stjärnor utan han den där på vänstern.

Alla i trebackslinjen spelar riktigt riktigt bra (som alltid) och förtjänar omnämnande, Adde och David som spelar offensivt och alla som kommer in gör det riktigt bra. Laget presterade framför allt idag. 

Innan segersången tog vid lovade vi varandra att inte slappna av nu tills serien är färdigspelad i höst. Redan på onsdag väntar nästa tuffa uppgift. Kanske den tuffaste bortamatchen, Hagavallen och Öxabäck. Där ska de tre poängen hem. Så är det bara. För det har vi lärt oss, 284 gånger om, att samtliga matcher och poäng i denna serie är våra. Det mina vänner är vår trygghet och den ska vi hålla fast vid. 

Pojkar 07/08 kommer delta i årets upplaga av Gothia Cup. De matcher som är klara är:

15/7 kl 15:40 Kviberg 9 B: Prep Schools Pumas-RAIS

16/7 kl 12:20 Kviberg 4: RAIS-Örgryte IS

17/7 kl 14:10 Kviberg 20: RAIS-Privado San Javier

Kom och kolla!