2 - 1

Omgång fem i division 5 södra, midweek-omgång, spelades under onsdagskvällen. Det vitblårandiga tåget rullade söderut, mer än halvvägs till Varberg med destinationen, Eksätervallen och Horred. En vacker plats när vårsolen ligger på, men en plats för oss som väcker minnen om tunga och betydelsefulla förluster. Med ynka en vinst och ett kryss de senaste åren har Horred borta, av någon märklig anledning, blivit en match där vi sällan presterat väl. Förrförra matchen var i div. 6, där lagen var överlägsna resten av serien och slogs för seriesegern. Då saknades Björner, Jonis, Hampus och August, de då fyra främsta centrala mittfältarna - ändå ledde vi stora delar av matchen. För att i andra halvlek få Elias utvisad, så hemmalaget snöpligt kunde kvittera i slutet och i matchens sista spark, på övertid, avgöra från straffpunkten. 
Förra året saknades också tongivande spelare inför matchen. Då var vi det klart bättre laget, men lyckades aldrig i sista tredjedelen av planen och Horred kontrade in bollen från sina långbollar och lågt liggande försvar.

Detta året var inget undantag. Philip avstängd, Rosko borta, Simon, Diolent och Helin skadade, Viggo sjuk - utöver de långtidsborta spelarna. Varför är alla alltid borta mot just Horred borta?! 

Vi startar matchen på bästa sätt. Mattan är inte den bästa vi spelat på. Likt de flesta planer just nu så fastnar bollen lätt, spelet går långsamt och skapar större slumpmoment i spelet. Ändå lyckas vi och vågar spela efter backen. Vi spelar med stort mod och rullar genom lagdelarna. Horred står relativt högt med sin backlinje i första, samtidigt som de inte lyckas pressa oss i vår uppspelsfas. Det borde vara rena rama julafton för oss i djupled i spelyta tre. Men väderförhållandena med kraftig motvind skapar svårare förutsättningar för oss att få in bollen i djupled. Om det var planen från Horred är det imponerande rent taktiskt. Vi skapar chanser, men de riktigt farliga chanserna får vi inte riktigt till. Det stora spelövertaget gör dock att vi kommer närmare och närmare ett ledningsmål. Vi vinner de flesta duellerna och visar ett riktigt bra beslutsfattande ute på planen. I 39'e minuten får vi utdelning. En tidig djupledsboll från Jonis till Caldevik som vikt in tidigt från höger och går centralt. Det blir duell och bollen stannar. Emil vinner duellen och tar sig runt till vänster, skjuter med vänsterfoten och bollen letar sig in i första hörnet. 0-1 var både rättvist och logist. 

I paus är vi mycket nöjda med spelet och hur vi agerar ute på planen. Men. Direkt när domaren blåser igång matchen igen så händer något. Vinden avtar, Horred ställer sig lite högre och samtliga RAIS'spelare börjar gå och gömma sig. Likt rädda strutsar som stoppar huvudet i sanden när det går lite emot. Horred tar sig in i matchen och tar över initiativet. Vi börjar drälla med bollen, tappar rörelsen, slår bort bollar och kommer på mellanhand i de flesta skedena och dueller. I 67'e minuten kommer kvitteringen där vi inte får borta bollen i boxen. Vi tar tillbaka kommandot och spelet står och väger. Horred får en hörna i 77'e minuten. Jonis och Horredspelaren håller fast varandra och domaren tycker att Jonis håller fast hemmaspelaren medan de färdas genom hela boxen. Straff på Eksätervallen... igen. 2-1. Vi spelar inte bra, men skapar ett par riktigt gyllene lägen sista tio minuterna. Vi bränner alla, däribland öppet mål, och får gå av planen som förlorare.

Horred är tunga, löper mycket och försvarar starkt. Vi gör en riktigt bra första halvlek, framför allt med tanke på alla avbräck, och en riktigt dålig andra halvlek. Ett lika resultat hade kanske varit det rättvisa, men denna gången räckte vi inte till över 90 minuter. Johan vikarierar på mittbackspositionen i kapten Philips frånvaro och är helt klart bäst på planen. Första gången han spelar mittback i seriematch och han spelar som han alltid spelat där. Nu riktar vi fokus mot Söndagens hemmamatch mot Fritsla IF. Då ska vi studsa tillbaka direkt. 

*** Johan Andhin

** Hampus Holmgren

* Petter Johansson och Anders Hagsköld.